Flexibla arbetstider är bra för hälsan

Frihet att uträtta ärenden under arbetstid och ta ledigt när det passar är mycket värt. Ny forskning visar att människor som kan styra sin arbetstid har bättre balans i livet. De har också lägre risk för depression, utbrändhet och att råka ut för arbetsplatsolyckor.

På Stressforskningsinstitutet studerar forskarna det som kallas arbetstidskontroll – möjligheten att styra sin arbetstid – och hur detta påverkar människors liv och hälsa.

– Det är en stor fördel att kunna styra över sin tid; kunna ta paus i arbetet när man vill och lägga sin semester när det passar privatlivet. Det finns ett tydligt samband mellan att ha kontroll över sin arbetstid och att uppleva balans i livet, säger forskaren Constanze Leineweber, som är docent och lektor i psykologi.

Tillsammans med Sophie Albrecht, som nyligen doktorerade i folkhälsovetenskap, har hon analyserat data från en långsiktig studie som Stressforskningsinstitutet driver, SLOSH, där tusentals personer har svarat på olika enkäter. Resultaten visar att ju bättre kontroll de har över sin arbetstid, desto mer sällan uppger de att jobbet går ut över privatlivet.

– Deltagare som har låg kontroll över arbetstider måste oftare ställa sina personliga behov åt sidan på grund av arbetet. De är också oftare för trötta för att göra det de skulle vilja när de kommer hem från jobbet, säger Constanze Leineweber.

Viktigast att styra över ledighet

Enkäterna innehöll frågor om bland annat flextid, möjlighet att ta ledigt och att kunna utföra privata ärenden under arbetsdagen.

– Det är framför allt kontroll över ledighet som är viktigt för känslan av balans i livet. Det handlar om att kunna ta rast när man vill, kunna utföra privata ärenden under arbetsdagen och kunna styra över lediga dagar och semesterdagar, säger Constanze Leineweber.

För andra former av arbetstidskontroll är sambanden svagare.

– Att kunna styra när man börjar och slutar sin arbetsdag, respektive bestämma hur många timmar man arbetar per dag, visar inte lika tydliga effekter på välbefinnande och livsbalans.

Constanze Leineweber är datamanager för SLOSH-studien och tacksam för att så många deltagare i studien fortsätter att svara på enkäterna som de får vartannat år. Att kunna följa samma individer en längre tid är värdefullt.

– Det ger oss möjlighet att hitta samband över tid. Vi ser till exempel att hög kontroll över arbetstid innebär lägre risk att senare utveckla depression eller bli utbränd.

Svårt att gå från hög till låg kontroll

Forskarna kan också se vad som sker när förhållandena förändras, till exempel när individer som har haft hög kontroll över sina arbetstider byter till ett arbete med låg kontroll.

– Sämst balans i livet upplever människor som gått från hög till låg kontroll över sina arbetstider. Förmodligen tar det ett tag att vänja sig vid den nya situationen och inrätta livet så att det fungerar, säger Constanze Leineweber.

Personer med låg arbetstidskontroll drabbas också oftare av olyckor på arbetsplatsen.

– Vi vet inte riktigt vad det beror på, men tror att det kan handla om brist på återhämtning. Om man inte kan ta rast när man är trött ökar risken för att man gör fel och skadar sig, säger Constanze Leineweber.

Prioritera dem med lägst arbetstidskontroll

Tillsammans med nordiska kollegor har hon tagit fram rekommendationer för arbetsgivare.

– De bör framför allt rikta in sig på öka inflytandet hos de anställda som idag har lägst kontroll över sin tid, så att alla når upp till en miniminivå. Vinsterna är många, bland annat är sjukfrånvaro på grund av värk i muskler och leder lägre hos individer med hög arbetstidskontroll. Det sambandet är tydligast hos äldre medarbetare. Förmodligen är det extra viktigt för dem att få vila sig när de är trötta.

På många arbetsplatser krävs dock strikta scheman för att verksamheten ska fungera, till exempel inom skola, vård och omsorg, restauranger och butiker. I SLOSH-enkäterna är det särskilt kvinnor, skiftarbetare och de som arbetar inom offentlig sektor som uppger att de har små möjligheter att styra sin arbetstid.

– På alla arbetsplatser går det att öka de anställdas arbetstidskontroll något. Med modern teknik kan man till exempel ta hänsyn till vilka arbetspass olika individer helst vill ha, och ordna så de enkelt kan byta med varandra. Ibland kan små förändringar göra stor skillnad.