Stressforskningsinstitutet får världsunik kunskap genom studien SLOSH

Att vi mår bra är viktigt både för vårt eget välmående och landets ekonomi. Men vilka faktorer i arbetsmiljön och livet i övrigt kan stärka hälsan? För att kunna svara på den frågan drog Stressforskningsinstitutet år 2006 i gång SLOSH, en världsunik studie som nu genererar samhällsviktig kunskap.

Vilka effekter har coronapandemin haft på vår psykiska hälsa? Vad gör att sjukskrivningar ökar bland kvinnor? Hur viktig är chefen för den långsiktiga hälsan? Och hur påverkas vi av att pensioneras?

Detta är några av alla de samhällsavgörande frågor som Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet har kunnat utforska tack vare studien SLOSH: Svenska longitudinella studien om sociala förhållanden, arbetsliv och hälsa. Sedan den sjösattes 2006 har drygt 30 000 svenskar besvarat omfattande enkäter med frågor om deras arbetsmiljö och hälsa.

– Vi drog i gång studien eftersom det saknades en undersökning där man följde människor över tid och tittade på hur arbetsmiljön och andra arbetsrelaterade faktorer påverkar hälsan, säger Hugo Westerlund, som är projektledare för SLOSH och professor i epidemiologi vid Stockholms universitet.

En högkvalitativ studie av hela arbetsmarknaden

I andra länder drivs liknande studier, men dessa är ofta inriktade på enskilda delar av arbetsmarknaden, som den offentliga sektorn. I SLOSH har deltagarna valts ut så att de representerar hela den svenska arbetsmarknaden. Det gör att forskarna till exempel kan jämföra utvecklingen inom offentlig sektor och det privata näringslivet.

Dessutom får studiedeltagarna besvara frågeenkäter vartannat år eller oftare. Den många uppföljningar ger forskarna möjligheter att undersöka vilka effekter arbetsmiljöfaktorer som kraftig stress, mobbning eller dåliga chefer har i det långa loppet.

– De resultat vi får är hållbara; vi kan vara mer säkra på att det vi påstår är rätt. En del medicinare har ifrågasatt hur mycket den sociala miljön påverkar hälsan. De tänker att mycket är rent biologiskt. För att övertyga dem behöver vi ett högkvalitativt vetenskapligt underlag, säger Hugo Westerlund.

Dålig arbetsmiljö kan få allvarliga följder

Via SLOSH har forskarna bland annat kunnat visa att mobbning på arbetsplatsen och dåliga chefer är kopplat till en betydligt ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.

– Vi såg också att ju längre man har varit anställd på ett företaget där man har en dålig chef, desto starkare var sambandet med hjärt-kärlsjukdom.

Forskarna har även kunnat avfärda vissa vetenskapliga hypoteser, som att lite vardagsstress skulle vara farligt för hälsan.

– För friska vuxna människor har vardagsstress inte någon jättestor betydelse. Kraftiga stressfaktorer – om man blir mobbad eller utsatt för trakasserier på arbetsplatsen – har däremot tydliga hälsorisker, säger Hugo Westerlund

Förvånande resultat om pensionens hälsoeffekter

Eftersom SLOSH har pågått under en lång tid, har många av arbetstagarna gått i pension. Det har gett forskarna chansen att även utforska hur pensionen påverkar hälsan.

– Resultaten vi har fått är ganska förvånande. För det första såg vi att den självskattade hälsan förbättrades när man gick i pension. Sedan har vi också sett att sömnen och mycket annat har blivit bättre.

Samtidigt upplever de som jobbar vidare efter pensionen att de också mår bra. De trivs bättre på jobbet än tidigare och uppskattar sin arbetsmiljö mer.

– Det här tycker jag är intressanta resultat. Det öppnar nya möjligheter för hur vi ska se på äldre i arbetslivet.

SLOSH utforskar även faktorer utanför arbetslivet

För att förstå vad som påverkar hälsan studerar forskarna även faktorer utanför arbetslivet, som fysisk aktivitet, anhörigvård och tid för återhämtning, med hjälp av SLOSH.

– SLOSH gör det möjligt för oss att undersöka allt ifrån hur coronapandemin har påverkat den psykiska hälsan, till vilka effekter arbetslöshet, sjukskrivning eller olika livsval har på vår hälsa och livslängd, säger Hugo Westerlund.

Ska börja studera ungdomar och miljön i skolan

SLOSH har speciell finansieringsform som gör att den är säkrad under lång tid. Just nu finns resurser för att driva den fram till 2028. Forskarnas mål är att utveckla studien ytterligare, så att den även inkluderar ungdomar och deras arbetsmiljö i skolan.

– På 1990-talet skedde en dramatisk förändring då man gick från att det var de äldre som hade sämst självskattad hälsa, till att de yngre fick sämst psykiska hälsa. Därför vill vi förstå hur unga har det innan de kommer in på arbetsmarknaden. Det finns väldigt få sådana studier.

Den kunskap som SLOSH genererar är avgörande för att vi ska kunna utveckla samhället så att det stärker människors hälsa.

– En frisk och välmotiverad arbetstagare är mer lönsam och viktig för landets ekonomi. Det kan låta cyniskt att säga så, men det är en win-win situation. Friska och glada människor mår bättre på alla sätt, och vi vill ha ett samhälle där människor är så friska och lyckliga som möjligt.

Av Ann Fernholm 2022