Här finns en del något äldre texter om resultat från SLOSH inom olika områden som kan utforskas med menyn på vänster sida. Se också gärna våra populärvetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna från SLOSH hittar du i vår publikationslista.

Flexibla arbetstider blir allt vanligare till följd av att organisationer vill tillmötesgå de anställdas önskemål att kombinera arbete och privatliv, men på samma gång upprätthålla hög produktivitet. Ett vanligt sätt att skapa flexibilitet är att de anställda ges möjlighet att påverka sina arbetstider, t ex genom att medarbetarna själva får inflytande över arbetspassens längd, arbetstidsschema, pauser, och semester samt möjligheten att utföra privata ärenden under arbetstid.

I SLOSH har vi kunnat se att personer som har god kontroll över sina arbetstider har lägre risk att utveckla depressiva symptom och även lägre risk för att råka ut för olyckor, antingen på jobbet eller hemma. Bättre sömnkvalitet har en viss betydelse för att de med god kontroll över sina arbetstider också har lägre risk för olyckor. Sämre kontroll över arbetstider tycks vidare vara relaterat till att män och kvinnor upplever större konflikt mellan arbete och privatliv. Kvinnor som har låg kontroll över sina arbetstider över längre tid har vidare också ökad risk för att uppleva konflikt mellan arbete och privatliv.

Det finns många människor som starta eget men statistiken visar att en av tre nystartade företag läggs ned igen under de första tre åren efter uppstarten. Nya forskningsrön visar att företagets lönsamhet inte bara beror på ekonomiska förutsättningar, utan också har ett samband med arbetsmiljö och hälsa bland egenföretagare. Och trots att det finns regelbundna arbetsmiljöundersökningar från SCB och i många svenska företag står egenföretagare som grupp sällan i fokus.

Därför vet vi än idag relativt lite om hur arbete, hälsa och verksamhetsutvecklingen ser ut över tid bland de som starta eget. Frågorna är därför många: Hur utvecklas egenföretagares välbefinnande och hälsa över tid? Hur hänger välbefinnande och hälsoutvecklingen ihop med arbetssituationen och balans mellan arbete och privatliv? Har detta konsekvenser för framtiden som egenföretagare? Kan man urskilja olika grupper av egenföretagare som blomstrar, kämpar eller slutar? Dessa frågor undersöker Claudia Bernhard-Oettel och hennes kollegor i ett pågående Forte-finansierat forskningsprojekt.

Kunskapen som tas fram utökar möjligheten att förstå av hälsa och välbefinnande i relation till egenföretagares speciella arbetssituation. Projektet har praktisk betydelse genom en ökad kunskap om egenföretagares hälsa i relation till arbetet, samt möjligheter att identifiera riskfaktorer och behov för preventiva insatser.

Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad, såväl horisontellt som vertikalt, vilket innebär att män och kvinnor arbetar i olika sektorer, olika arbeten och på olika nivåer i organisationer. De gör också olika mycket och olika saker i det obetalda arbetet i hemmet. Detta har betydelse för den arbetsmiljö och hälsa som män och kvinnor har i Sverige idag.

I flera studier baserade på data från SLOSH har detta belysts. Bland annat har vi visat att kvinnliga chefer i Sverige rapporterar högre krav i arbetet, mer konflikt mellan arbete och privatliv, lägre grad av påverkansmöjligheter, men också bättre stöd än manliga chefer. Både manliga och kvinnliga chefer som arbetar i offentlig sektor (kommun, stat och landsting) rapporterar över lag sämre arbetsmiljö än kvinnliga och manliga chefer i privat sektor. I en studie som undersöker vad som gör att män och kvinnor får en högre position eller en ovanligt hög löneutveckling framkommer bland annat att en rättvis organisation är viktig för kvinnors karriärutveckling, dvs för att befordras eller få en god löneutveckling, medan en orättvis organisation tycks gynna mäns. Vi har också undersökt vad en befordran betyder för förändringar i hälsa hos kvinnor och män. Resultaten visar att mäns och kvinnors allmänna hälsa och symptom på depression, till skillnad från vad man kanske tror, tycks försämras på kort sikt efter en befordran. På lite längre sikt ser vi dock att hälsan förbättrats igen jämfört med före befordran, så en högre position i en organisation tycks på längre sikt vara hälsofrämjande. Vi arbetar nu vidare för att ta fram ny kunskap om organisatoriska och sociala faktorer i arbetsmiljön i kvinnodominerade verksamheter, som skulle kunna förklara de senaste årens stigande sjukfrånvaro för psykiska diagnoser i dessa verksamheter. Vi undersöker utvecklingen av psykosocial arbetsmiljö över tid samt fokuserar specifikt på betydelsen av betalt och obetalt kontaktarbete för psykisk ohälsa och sjukfrånvaro.

I en studie baserad på personer från SLOSH har man jämfört hörseln mellan personer med olika grad av känslomässig utmattning och sett att då ingen akut stress föreligger finns ingen skillnad mellan grupperna. Vid akut stress, som i denna studie innebar att hålla ena handen i isvatten och samtidigt genomgå ett färg-ord-konflikt-test, blir dock bilden annorlunda. Vid akut stress tycks utmattade, framför allt kvinnor, få svårt att tolerera både höga (gälla) och låga (bas-) frekvenser, vilket icke utmattade inte får. Bland icke utmattade tycks snarare toleransen för ljud förbättras vid akut stress. Känslomässigt utmattade kvinnor får alltså en försämrad tolerans för ljud i samband med stress, vilket skiljer dem från friska. Töres Theorell har även undersökt sambandet mellan depressiva symptom och tinnitus och kunnat visa att om depressiva symptom minskar tycks även tinnitus minska, framför allt upplevelsen av besvär av sin tinnitus. Minskade depressiva symptom tycks alltså minska upplevelsen av att besväras av tinnitus.

Vi är idag många som upplever svårigheter att hitta en bra balans mellan arbete och privatliv.

Constanze Leineweber har genomfört ett flertal studier som fokuserar på hälsoeffekter av att uppleva en konflikt mellan arbete och privatliv och har i SLOSH funnit att detta är en av de största psykosociala riskerna för ohälsa idag. Ungefär 10% uppger i SLOSH att de ibland eller ofta upplever en konflikt mellan arbete och privatliv, vilket framför allt yttrar sig i att man känner sig för trött för att göra de saker som man gärna skulle vilja göra när man kommit hem efter jobbet. Stor risk för att uppleva konflikt mellan arbete och privatliv har personer med hög utbildning, långa arbetsdagar, flera barn, som är egenföretagare och som har en självkänsla som i hög utsträckning är baserad på vad man presterar.

Att uppleva en konflikt mellan arbete och privatliv påverkar vår hälsa negativt och mäns och kvinnors hälsa tycks påverkas på lite olika sätt. Både män och kvinnor som upplever konflikt mellan arbete och privatliv har större risk att vara emotionellt utmattade två år senare. Kvinnor har utöver detta även högre risk att rapportera sämre allmän hälsa och depressiva symptom två år senare och män större risk att rapportera ökade alkoholproblem och att behandlas av antidepressiva läkemedel. Det finns även ett omvänt samband. Om man är mer emotionellt utmattad vid en tidpunkt har man större risk att uppleva en konflikt mellan arbete och privatliv två år senare.

Konflikter mellan individer på arbetsplatsen är vanligt förekommande. Ungefär var tredje person rapporterar att de varit med om någon form av konflikt under det senaste året och chefer och arbetsledare är med om detta oftare än andra. Konflikter har i en explorativ studie baserad på SLOSH visat sig vara vanligare där det också finns andra problem i arbetsmiljön, såsom bristande inflytande och höga känslomässiga eller motstridiga krav. Konflikter är dock också en naturlig del av en arbetsgrupps utveckling och behöver inte vara förenade med negativa konsekvenser. Vad konflikter får för konsekvenser kan bero på t.ex. dess omfattning, vad de handlar om och utfallet av konflikten. I studier baserade på SLOSH har vi sett att pågående konflikter ökar risken för ohälsa, men att denna risk inte kvarstår när konflikten är löst.

Mobbing på arbetsplatsen (att uppleva sig bli personligt förföljd genom elaka ord eller handlingar från chefer eller medarbetare) är mindre vanligt än konflikter och rapporteras av 5-10% av deltagarna i SLOSH, ofta en något större andel kvinnor än män. Organisatoriska och psykosociala faktorer i arbetet tycks ha betydelse för om mobbing uppstår. Till exempel är risken större att uppleva sig som mobbad (utan att ha varit det tidigare) om arbetsplatsen genomgår organisationsförändringar, om ledningen upplevs som diktatorisk eller orättvis, och om kraven i arbetet är motstridiga. Att bli utsatt för mobbing kan ha betydande hälsokonsekvenser, såsom psykisk ohälsa och sjukskrivning. Studier tyder också på att det finns en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

Att människan ska kunna utöva kontroll över sin egen situation är något mycket fundamentalt. Detta begrepp är också viktigt i den s.k. krav–kontroll-stöd-modellen. Denna teoretiska modell handlar om relationen mellan yttre psykiska krav och de möjligheter till beslutsutrymme och stöd som människorna får i sin miljö. När det gäller relationen mellan krav och kontrollmöjligheter brukar man betona att man kan tänka sig fyra extremsituationer. Den första, den ”avspända”, innebär att kraven inte är extremt höga och att beslutsutrymmet (d.v.s. möjligheter att utöva kontroll) är högt. Man får arbeta i en rimlig takt och dessutom lägga upp det hela ganska mycket själv. Den ”passiva” situationen innebär att man har låga krav men också mycket litet beslutsutrymme och den ”spända” att man har höga krav och litet beslutsutrymme.

Det finns en omfattande forskning som visar att det framför allt är den ”spända” situationen som ökar risken för sjukdom. Spänt arbete har t.ex. visat sig ha samband med stroke, diabetes, depression liksom med alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet i studier som bygger på SLOSH. En studie visar också att nivån av krav och kontroll i arbetet är relativt oförändrad över tid för många arbetande och att en längre tids spänt arbete ökar risken för höga depressiva symtom. Bra stöd på arbetet minskar risken för sjukdom, enligt många vetenskapliga undersökningar. Detta stöds av studier baserade på SLOSH gällande depressiva symtom, emotionell utmattning och sömnproblem. Sömnproblem kan emellertid även leda till att man upplever stödet på arbetet som sämre.

Kan kulturella aktiviteter som ordnas genom jobbet minska risken för utbrändhet bland anställda? Ja, faktiskt kan det vara så. I SLOSH har i flera år deltagarna fått en fråga om ifall kulturella aktiviteter (film, teater, konsert, utställning) anordnas på deras arbetsplats. Ungefär hälften sade att det förekom, men för de flesta var det i så fall endast en gång om året. Undersökningen visade att de kulturella aktiviteterna verkar minska på arbetsplatserna när det är dåliga tider i samhället och tvärtom. När man följde individer från ett år med hög arbetslöshet till ett med lägre arbetslöshet, visade det sig att anställda som rapporterade att det förekom kulturella aktiviteter på deras arbetsplats hade mindre risk att utveckla utmattningssymptom än andra anställda.

Hur chefers ledarskap uppfattas av deras anställda har i en mängd studier kunnat kopplas till de anställdas hälsa och sjukfrånvaro. Bland annat har vi i SLOSH sett att en chef som är självcentrerad eller inte lyssnar på sina anställda påverkar de anställdas symptom på depression på ett negativt sätt.

Personer med lägre utbildning och inkomst tycks i betydligt högre utsträckning uppleva att deras chef inte lyssnar på dem jämfört med personer med högre utbildning och inkomst. Lyssnande chefer har anställda som skattar arbetsmiljön som bättre, dvs de har lagom höga krav och tillräckligt med beslutsutrymme, och lyssnande chefer förefaller att bli mindre vanliga när samhällsekonomin hårdnar.

Vi har också undersökt samband mellan chefers ledarskap och anställdas självskattade sjukfrånvaro och sett att anställda som uppfattar sina chefer som mer inspirerande har mindre korttidssjukfrånvaro. Ett auktoritärt ledarskap har vidare samband med fler sjukdagar bland män. Chefens integritet och förmåga att integrera sitt team är ytterligare faktorer som har betydelse för sjukfrånvaro bland anställda.

Ansträngnings-belöningsmodellen eller på engelska effort-reward imbalance (ERI) introducerades av Johannes Siegrist. Grundtanken är att det måste finnas en ömsesidighet mellan ansträngningarna man upplever i arbetssituationen och belöningen man får. När en individ däremot upplever en obalans mellan hur mycket man anstränger sig och den belöning man får, upplever man stress. Obalans mellan ansträngning och belöning har i flera studier baserade på SLOSH visats ha samband med olika typer av ohälsa, t.ex. självskattad hälsa och depressiva symptom. Till exempel har personer som är bland de 25% som upplever störst obalans mellan ansträngning och belöning en mer än fyrdubblad risk för dålig självskattad hälsa och även en ökad risk för depression.

Organisatorisk rättvisa avser subjektiva bedömningar av rättvisa inom organisationer i termer av resurstilldelning, organisatoriska rutiner och behandling av anställda.

Ett antal studier av huvudsakligen tvärsnittsdesign har visat att organisatorisk orättvisa är relaterad till arbetsrelaterade utfall så som arbetstillfredsställelse. Frågan ställer sig dock om rättvisa på arbetsplatsen påverkar vår hälsa? Ja, i en studie baserad på data från SLOSH har Constanze Leineweber och kollegor visat att organisatorisk rättvisa påverkar vår hälsa över tid. Så kunde vi visa att det finns ett samband mellan processrättvisa, dvs. att processer i organisationen används konsekvent och är öppen för granskning, och självskattad hälsa över tid och att förändringar i processrättvisa går hand i hand med förändringar i självskattad hälsa.

I en annan studie som forskningsteamet har genomfört visar resultaten att processrättvisar på arbetsplatsen påverkar risken för sjukskrivning eller att utveckla depressiva symptom två år senare. Intressant nog finns det också ett omvänt samband. De som har sämre hälsa, till exempel är mer deprimerade, vid ett mättillfälle uppfattar processer på arbetet som mer orättvisa två år senare. Om man får stöd från chefer och kollegor på arbetet när man är sjuk uppfattar man dock inte processer på arbetet som lika orättvisa två år senare. Vidare undersöktes sambandet mellan informativ och interpersonal rättvisa och lång och frekvent sjukfrånvaro över tid och hur anställningsotrygghet påverkar detta samband. Vi fann att båda aspekter av rättvisa ökade risken för både långa såväl som frekventa perioder av sjukfrånvaro. Resultaten gav också ett visst stöd för ett kausalt samband. Anställningsotrygghet hade dock ingen betydelse i sambandet. Här måste dock påpekas att studiepopulationen påvisade väldigt låga värden av anställningsotrygghet, vilket kan har förvrängt resultaten.

För närvarande undersöker Constanze om organisatorisk orättvisa också kan påverka om man överväger att byta arbetsgivare, gå i pension eller gå ner i arbetstid. Studien kan bidra till förståelsen av hur rättvisa på arbetet påverkar arbetsmarknadsutträde över tid. Upplevd rättvisa på arbetsplatsen är en aspekt av arbetsmiljön som arbetsgivaren kan påverka, vilket gör det till ett potentiellt mål för interventioner för att hålla medarbetarna inom organisationen och personer i arbetskraften.

Sömnproblem är vanligt förekommande och verkar vara ett ökande problem främst bland ungdomar och unga vuxna. Sömnproblem har också visat sig ha betydelse för framtida hälsa och dödlighet. I en studie visade det sig exempelvis att personer med en sömnlängd på mindre än 7 timmar samt 9 timmar eller mer kan förväntas leva färre år med god hälsa och utan kronisk sjukdom än personer som sover 7-8,5 timmar per natt. Även personer med betydande sömnstörningar kan förväntas leva färre år med god hälsa och utan kronisk sjukdom.

Utifrån SLOSH-studien har även ett flertal studier genomförts som undersökt samband mellan arbetsförhållanden och sömn. Studierna tyder på att högre krav i arbetet och lägre stöd från chef eller kollegor kan leda till mer sömnproblem. Sömnproblem kan även bidra till en upplevelse av mer stress, krav, lägre stöd och kontroll i arbetet.

Personer med störd sömn verkar också ha en högre risk för att utveckla depressiva symtom då de utsätts för höga krav i arbetet och därmed vara känsligare för arbetsstress. Störd sömn kan emellertid också vara en av flera möjliga förklaringar till hur t.ex. höga krav i arbetet är förenat med en högre risk för depression.